TOMS-utredningen
eller utredningen om marginalbeskattningen (VMB) av resetjänster
Strax före jul publicerade EU-kommissionen resultatet av den utredning som gjorts för att kartlägga hur beskattningen av resebyråtjänster fungerar inom unionen. Detta gäller i synnerhet den s.k. vinstmarginalbeskattningen (VMB) eller TOMS (Tour Operators Margin Scheme), som ska tillämpas när resebyråer köper in resetjänster från andra skattskyldiga leverantörer och säljer dessa i eget namn. Skatt tas ut på resebyråernas vinstmarginal för researrangemang som företas inom EU. Utredningen har gjorts av KPMG och några SRF-medlemmar har bidragit med svar på frågor om hur reglerna tillämpas i Sverige och vilka för- och nackdelarna är med de nuvarande bestämmelserna. Den omfattande utredningen kan hämtas upp här.
Syftet med utredningen har varit
- att kartlägga hur VMB-reglerna tillämpas inom unionen
- att identifiera om och i så fall hur de nuvarande reglerna orsakar konkurrensmässiga snedvridningar och andra problem
- att fundera på hur reglerna skulle kunna reformeras speciellt med tanke på bl.a. följande:
- De nya reglerna ska fungera ihop med destinationsprincipen (beskattningen ska ske där varorna och tjänsterna konsumeras)
- Likabehandling av EU- och icke EU-leverantörer
- Nuvarande konkurrensmässiga snedvridningar ska elimineras
- Enkelhet för både skattebetalare och skattemyndigheter
- Full harmonisering inom unionen
- Möjlighet att tillämpa MOSS, Mini One Stop Shop, dvs. det system för skatteuppbörd som idag används av bl.a. företag som levererar elektroniska tjänster till kunder i flera av EU medlemsstater
Utredningens slutsatser
Utredningen visar att tillämpningen av reglerna i hög grad varierar från medlemsstat till medlemsstat och att detta förhållande i vissa fall leder till konkurrensmässiga snedvridningar. Som exempel kan nämnas
- att företag inte kan dra av den ingående momsen på tjänster som beskattas med VMB-reglerna
- att vissa medlemsstater tillåter att själva VMB-momsen är avdragsgill för det köpande företaget medan andra medlemsstater inte ens tillåter att momsbeloppet visas på fakturan
- att vinstmarginalen beskattas med standardskattesatsen medan många av de ingående tjänsterna åtnjuter reducerade skattesatser
- att flera medlemsstater kräver att vinstmarginalen ska visas öppet på fakturan
- att tröskelvärdena för när moms ska redovisas varierar inom unionen
- att vissa medlemsstater tillåter avsteg från VMB när resetjänsterna säljs till ett annat företag (grossistförsäljning och försäljning till företag som slutkund B2B), medan majoriteten av medlemsstaterna följer EU-domstolens avgörande att VMB ska tillämpas oavsett om kunden är en privatperson eller en näringsidkare
- att definitionen av begreppet förmedlare varierar inom unionen
- att vissa medlemsstater föreskriver att VMB ska tillämpas även då det är fråga om en enstaka transaktion (kanske en hotellförmedling), medan andra menar att ett resemoment måste ingå. I vissa medlemsstater kan resans längd ha betydelse för om VMB ska tillämpas.
Att reglerna och tillämpningen av dessa skiljer sig mellan medlemsstaterna kan självfallet leda till att de konkurrensmässiga förutsättningarna varierar. Förutom dessa problem tar utredning upp ytterligare några brister med de nuvarande reglerna och här kan nämnas:
EU-domstolen har i den nämnda domen slagit fast att momsen på marginalen måste beräknas per transaktion, vilket rent tekniskt är i det närmast omöjligt. En schablon eller en periodvis beräknad marginal är således inte tillåten.
Att researrangörer utanför EU kan sälja resepaket till kunder inom EU utan att lägga på moms på marginalen, är förstås till nackdel för researrangörer etablerade inom EU och som måste tillämpa VMB-reglerna.
Möjliga förändringar
Det har inte varit utredningens uppgift att föreslå förändringar av reglerna utan snarare att identifiera möjliga förändringar och vilken effekt dessa kan få.
Några förändringar som utredningen pekar på som skulle kunna vara möjliga (eller för den delen inte önskvärda) är:
Att helt avskaffa VMB skulle leda till större komplexitet för såväl researrangörer som för skattemyndigheter. Dessutom skulle förmodligen ett avskaffande av VMB leda till en omfördelning av skatteintäkterna mellan medlemsstaterna, vilket i sig skulle göra det svårt att få gehör för en sådan förändring. Därför talar mycket för att VMB bör behållas men ändå reformeras.
Att beräkna beskattningsunderlaget per transaktion bör kunna frångås och i stället skulle underlaget kunna beräknas periodvis. Alternativt skulle en preliminär marginal kunna användas under ett år för att vi årets slut justeras till den verkliga marginalen.
Att ge researrangörer möjlighet att frångå VMB vid försäljning av resetjänster till företag (B2B), bör övervägas, så att företag kan dra av ingående skatt vilket är en grundläggande momsregel. Den möjligheten finns för närvarande i Sverige, men den stämmer inte överens med EU-domstolens tolkning av reglerna.
Man bör överväga vilken platsen ska vara för beskattningen av VMB, dvs. var ska tjänsten beskattas (”place of supply”, ”omsättningsland”). De tre möjliga platser som behandlas av utredningen är:
- Platsen där leverantören (researrangören) är etablerad
- Platsen där kunden är bosatt
- Platsen där tjänsterna faktiskt utförs/konsumeras
Utredningen konstaterar att ett av de första två alternativen är att föredra. Det andra alternativet har den fördelen, även om det skulle vara något mer krångligt administrativt, att researrangörer etablerade utanför EU skulle tvingas registrera sig för moms där kunden är bosatt och att försäljning till kunder utanför EU skulle undantas. Därmed skulle den konkurrenssnedvridning försvinna som idag existerar till nackdel för researrangörer etablerade inom EU.
Vad händer nu?
Utredningen har alltså överlämnats av KPMG till kommissionen. Det är vår förhoppning att kommissionen med utredningen som utgångspunkt ska kunna komma överens med medlemsstaterna om ett antal nödvändiga reformer. Tidigare har frågan dragits i långbänk utan att man kunnat enas om några förändringar, men den här gången finns ett genomarbetat underlag som bör kunna leda till åtminstone några positiva reformer. Vi måste dock räkna med att det kommer att ta sin tid.
SRF 2018-02-11