transp
transp
transp
transp
transp
transp
transp transp
Kontokortsbetalningar

KORT OM KONTOKORT



Olika former av kontokort

Kontokort

Kontokort är samlingsnamnet för kort som kan användas för att betala varor och tjänster vid de inköpsställen som accepterar kontokort som betalningsmedel. Debetkort, betalkort och kreditkort är olika former av kontokort där skillnaden är vilka betalningsvillkor som gäller. Ofta är också andra tjänster än rena betalningstjänster kopplade till korten såsom möjlighet att ta ut pengar i uttagsautomater och att använda korten utomlands.

Debetkort eller bankkort (Debit Card)
Debetkort eller bankkort är kopplade direkt till ett konto i bank eller hos detaljist eller annan leverantör. När man betalar med kortet dras beloppet direkt från bankkontot, och därför uppstår inte någon skuld till kortutgivaren. Är det ett konto i en bank kallas kortet vanligtvis bankkort. Vid sidan om bankkorten är det vanligt med debetkort hos livsmedelskedjor och bensinbolag. De vanligaste bankkorten är kopplade till de internationella bankägda korten Visa eller Mastercard. Till bankkortet kan kopplas en kredit, som kortinnehavaren får ansöka om. Finns det inte tillräckligt med pengar på kontot vid köpet, belastas krediten automatiskt.

Kreditkort (Credit Card)
Kreditkort är ett kort där köpesumman sätts upp på ett skuldkonto. Kortinnehavaren betalar i efterhand, vanligtvis med ränta pålagd från inköpsdagen fram till dess betalaning sker.

Betalkort (Charge Card)
Betalkort är ett kort där alla utgifter samlas till en faktura som i regel betalas en gång per månad. Det är således inte en kredit i egentlig mening, även om det kan dröja en till två månader från köp till betalning. Betalkort är räntefria. Däremot tar kortföretaget ut års- och ibland aviseringsavgifter, vilket kan sägas innebära att kostnaden per köp minskar ju oftare kortet används.

Resekonto
Resekonto är ett kortlöst konto (d.v.s. utan ett regelrätt plastkort), som möjliggör för kunden att få sina resebyråinköp fakturerade via ett av kunden valt betalkortsföretag. Betalkortsföretag som kan erbjuda resekonto är American Express, Diners TAC (SEB) och First Card (MasterCard – Nordea).

Fördelen för kundföretaget är minskade fakturaflöden genom en kundanpassad faktura och i många fall bättre betalningsvillkor än vad resebyrån kan erbjuda. Några betalkortsföretag kan också samfakturera både kort och resekontotransaktioner och på så sätt ytterligare rationalisera fakturaflödet. För det mesta ingår även en rad andra tjänster såsom försäkringar, statistik och web-baserade tjänster.

Fördelen för resebyrån är minskad kreditrisk då betalkortsföretaget tar den risken och betalar resebyrån inom några få dagar från det att filen med transaktionerna lösts in. Resebyrån slipper också administrationen kring eventuell kravhantering och även kundupplägg/kvalitetskontroll.


Års- och serviceavgifter

Årsavgift/Limitränta

För många kontokort, och nästan undantagslöst för betalkort, tas en årsavgift ut. Att få rätten att disponera ett kreditutrymme, som kan utnyttjas vid behov, har ofta ett pris. Priset utgörs i vissa fall av en limitränta, d.v.s. banken eller finansinstitutet tar ut en avgift på en eller ett par procent av beviljad kredit. Kostnaden per år för limiträntan beror på kreditutrymmes storlek. En annan form är att priset för kreditutrymmet utgörs av en fast avgift i kronor per år.

Serviceavgifter (Merchant fees)
Utöver den årsavgift som den enskilde kontokortsinnehavaren betalar till kortutgivaren, tillkommer en för honom dold kostnad för framför allt de generella betalkorten (American Express, Diners, Master Card och Visa) som tas ut via inköpsstället/detaljisten (merchant). Inköpsstället får betala en serviceavgift till kontoföretaget, men denna kostnad drabbar i allmänhet inte den enskilde kortinnehavaren, i varje fall inte direkt. Eftersom priset på varan är detsamma oberoende av betalningssätt fördelas kostnaden på alla kunder. Bankkortens serviceavgifter är i allmänhet betydligt lägre än betalkortens. Se vidare nedan om vilka aktörer som får betalt genom serviceavgifterna.


Aktörerna inom kortens transaktionsflöden

Kortinnehavaren

Kortinnehavaren vill ha ett smidigt sätt att betala varor och tjänster utan att behöva bära på kontanter. Han får betala årsavgift och kontantuttagsavgifter samt ibland aviseringsavgifter. Mestadels slipper han betala särskild kortavgift till butiken/inköpsstället. Det är ännu så länge ovanligt att butiken tar extra betalt som ersättning för serviceavgifterna, men det förekommer någon gång vid mindre inköp i mindre butiker såsom coffeshops. Vill butiken ta betalt för serviceavgiften måste den tydligt upplysa om det.

Inlösenställe/butik (Merchant)
Inköpsstället betalar en serviceavgift (merchant fee) till sin bank för de kontokortsköp som görs. För detta ändamål har butiken tecknat ett inlösenavtal med banken med olika villkor för olika kontokort. Inlösenavtalet är en kommersiell uppgörelse mellan butiken och dennes bank, men kortsystemens s.k. interchange-nivåer är i det sammanhanget styrande. American Express och Diners har inga mellanled och skriver därför avtal direkt med butikerna.

Insamlare
MasterCard- och Visatransaktioner samlas upp av särskilda företag, vilka således förmedlar kontokortstransaktionerna mellan inlösenstället och den inlösande banken. I Sverige finns Cekab (som ägs av Nordea, Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank), Babs (Swedbank) och Euroline (SEB). Dessa företags intäkter består av transaktionsavgifter.

Inlösande bank (Acquirer)
Den inlösande banken tecknar avtal med butikerna/inköpsställena och ser till att serviceavgifterna (merchant fees) täcker transaktionskostnader, interchange-avgifter och samtidigt ger ett visst överskott till banken.

För att få bedriva inlösenverksamhet krävs licens hos MasterCard eller Visa, vilket alla banker i Sverige har. I Danmark är det bara PBS ( monopol) som för bankernas räkning har inlösenrätt. Samma sak gäller i Finland (Louttakounta).

American Express och Diners är samtidigt inlösare och utgivare (se nedan). Serviceavgifterna är för dessa kontokort desamma oavsett om kortet är utgivet i Sverige eller i utlandet.

Utgivare (Issuer)
Den sista länken i kedjan, som skall tjäna pengar, är den kortutgivande banken. Det som blir över, när alla andra spelare har fått sin del av kakan, kallas interchange- och transaktionskostnader.

Interchange-nivåerna är i Sverige reglerade genom bilaterala avtal. Det är bankerna som sinsemellan gör upp om priserna. De som är stora på inlösen (exempelvis Swedbank) har det starkaste förhandlingsläget. I genomsnitt är interchange-avgiften cirka 1,25 % + 2 kr per transaktion. För utländska MasterCard- och Visakort är i allmänhet interchange-nivåerna betydligt högre.

I Danmark och Finland är interchange-nivån för inhemska kontokort bara 0,75%, medan den i Norge är något högre än i Sverige.

Interchange-nivåerna inom Europa (Intra) och utanför Europa (Inter) är reglerade genom internationella avtal . Priserna är lika för alla banker men är särskilt i Europa satta under stor press från EU. Intra = 1,6 %, Inter = 1,8 %.

American Express och Diners är samtidigt inlösare och utgivare (se även ovan under Inlösande bank).


Speciella förhållanden inom resebranschen

Inlösenställe (Merchant)

När en resebyrå säljer en flygbiljett mot kontant betalning eller mot kredit genom att ställa ut en faktura, går betalningsflödet genom resebyrån som tar emot pengarna för flygbiljetten och betalar dessa via BSP (Billing & Settlement Plan) till flygbolaget. När kunden däremot betalar biljetten med kontokort, går betalningen direkt från kontokortsföretaget till flygbolaget. I detta fall är det således flygbolaget som är inlösenstället (merchant) och med vilket kontokortsutgivaren skrivit ett avtal om inlösen. Flygbolaget betalar därmed serviceavgifterna för kontokortstransaktionerna. Detta gäller för närvarande de flesta slags biljetter som normalt regleras via BSP. I viss utsträckning tillämpas ett liknande system vid försäljning av SJ-biljetter.

För alla andra tjänster, som resebyrån tar betalt för genom att acceptera betalning via kontokort, är det resebyrån som är inlösenstället (merchant). Resebyrån får i dessa fall stå för kontokortsavgifterna. Detta gäller även resebyråns egna serviceavgifter (bokningsavgifter).

En nackdel med betalning av en flygbiljett med kontokort är att kunden får det totala priset uppdelat på två debiteringar på kontokortsfakturan, den ena debiteringen avser själva flygbiljetten och den andra resebyråns bokningsavgift. Orsaken till detta är att kontokortsföretagen får dessa transaktioner från två skilda inlösenställen (flygbolaget och resebyrån) och ännu inte lyckats lösa att para ihop dessa transaktioner.




Källor: Konsumentverket, Nordea Finans m.fl.




transp
transp
transp
Postadress:
Box 55545
102 04 STOCKHOLM

Besöksadress:
Sturegatan 11
(hörnet av Karlavägen)
Telefon:
08-762 68 60

Telefax:
08-762 69 48

E-post:
info@srf-org.se

Organisationsnummer:
Svenska resebyrå- och arrangörsföreningen, 802015-0358
Svenska Resebyråföreningens Service AB, 556416-0728

Styrelsens säte:
Stockholm
transp
transp